20 februari 2021

Häftig norsk debatt om krigsåren och landets judar

I ett par månader har en väldig diskussion rasat i Norge kring författaren och journalisten Marte Michelets bok Hva visste hjemmefronten? Holocaust i Norge, varslene, unnvikelsene, hemmeligholdet. Den är ett exempel av flera på hur dagens generationer vrider och vänder på krigs- och ockupationsårens händelser.

Michelets bok kom 2018 och blev omdiskuterad redan från utgivningsdagen.  Hon antyder att flera ledare inom motståndsrörelsen – och hon pekar alldeles särskilt ut den legendariske Gunnar Sønsteby – under 1942 skulle ha fått viss kunskap om den tyska ockupationsmaktens planer på att samla in landets judar. Det skulle i så fall handla om den aktion som inleddes under hösten då många hundra av dem skeppades iväg från hamnen i Oslo ner till Tyskland och Förintelsen ombord på skeppet m/s Donau. Men de varnades inte. Motståndsrörelsens folk stod passiva när de kunde ha handlat.
      Upprördheten är stor bland anhöriga till de utpekade. De vill försöka stämma Marte Michelet för förtal. Förlaget Gyldendal har övervägt att dra in boken, men låter bli. Flera historiker anser hennes påståenden vara utan grund. Skälen lade de fram i en motbok hösten 2020. Michelet skulle bland annat ha feltolkat några centrala uttalanden av Sønsteby. Om allt detta kan man läsa här:
https://www.aftenposten.no/kultur/kommentar/i/86EVWE/hva-visste-hjemmefronten-egner-seg-daarlig-for-en-rettssak

De massiva angreppen har lett till att Marte Michelet har medgett en del misstag. Hon bemötte kritiken för en vecka sen i en längre intervju i Aftenposten:
https://www.aftenposten.no/kultur/i/X8dWwb/marte-michelet-beklager-deler-av-hva-visste-hjemmefronten

Om Marte Michelet kan också sägas att hon stod högt på Anders Behring-Breiviks dödslista. Men hon vistades inte på Utøya den 22 juli 2011 så som han trodde. Där fanns däremot hennes tidigare sambo Ali Esbati, den svenske vänsterpartisten, inbjuden att hålla en föreläsning. Han klarade sig undan massmördaren. Marte Michelets förra bok Det största brottet. Offer och gärningsmän i den norska Förintelsen finns på svenska. Den fick Bragepriset 2014, motsvarigheten till svenska Augustpriset. En mycket läsvärd skildring av den judiska familjen Braudes öden i Norge efter att den i början av 1900-talet flyttat in från Litauen. I höstas hade filmatiseringen av boken premiär. 

Den filmatiseringen är ännu ett exempel – utöver t ex tv-serien Atlantic Crossing (just nu visad i Sverige) eller kommande storfilmen Kampen om Narvik. Hitlers første nederlag – som visar hur upptagen inte minst norsk kulturindustri är av att behandla krigsåren på nytt. Både som actionunderhållning och debattstoff. Filmen Den største forbrytelsen har på det hela taget blivit väl omskriven, som här i Verdens Gang:
https://www.vg.no/rampelys/film/i/1BvJAX/filmanmeldelse-den-stoerste-forbrytelsen-oj-en-ordentlig-god-norsk-storfilm